Från push till pull 2 - Tjänst istället för webb?

Man kan se fyra typer övergripande förändringar som de som vill uppgradera sitt erbjudande till 2.0 måste förhålla sig till:

1. Förflyttningen från produkt- till kundfokus. Det är bra om du kan och förstår de produkter och tjänster du säljer, men än viktigare att du känner de som använder dem.
2. Den ökade fragmentiseringen. Kunderna blir mer specialiserade och krävande. Nätets globalisering tydliggör paradoxalt nog detta. När produkter och tjänster blir tillgängliga överallt, måste man förstå lokala behov likväl som nischade intresseområden och subkulturer.
3. Införandet av nya typer av leveranser. Kunderna är rörliga och tjänsterna måste finnas där kunderna finns.
4. Nya typer av paketeringar. Tjänsterna behöver paketeras på ett sätt som matchar de nya områden där tjänsterna levereras. En tjänst i iPhone måste i någon mån matcha övriga iPhone-tjänster i design, känsla och uttryck.

Att finnas online innebär inte att man bara stannar på sin hemsida. Man måste ut och visa sig.

Tid för förändring

Min son och jag har ofta absurda samtal. För nöjes skull. Som när vi skulle fastställa temperaturen en vårmorgon. Det är ju hopplöst att försöka klä sig rätt.

"Det är 17 grader. Tio på ena sidan huset, och sju på den andra".

Med några termometrar till skulle man lätt kunna samla ihop till en tropisk dag. Så resonerar min son och jag. Men absurda tankar sätter igång hjärnan på ett kreativt sätt.
   
Efter ett tag funderar man på: Hur varmt är det då? Tio eller sju?
Hur varmt är det nu? Hur varmt kommer det att bli?
Kan det kanske vara så att världen är mer komplex än vad temperaturen på väderkartan gör gällande?

Det kan vara bra att tänka absurda tankar fullt ut. Som barn ofta gör. Nya hjärnor gör det oftare än gamla. Gamla hjärnor har en tendens att stelna. Mönster bildas och tas för självklara. "Erfarenhet" brukar det kallas - ofta något som eftersöks av de som rekryterar.

Faran med erfarenhet och stelnade hjärnor är svårigheten att hantera förändringar. Det där besvärliga med tiden. Naturens sätt att hantera detta är att se till att det hela tiden kommer nya hjärnor.

Jag får ibland höra, från personer med titeln "senior" nånting  (som man verkar bli automatiskt efter 35 på många ställen) något i stil med: "Jag gjorde en bra grej -92. Nu vill jag att vi ska göra det igen". Som om tiden stått stilla.

Min son och jag har även kommit på varför tiden finns.
För att rummet behöver konkurrens. "Rummet kan ju inte få bre ut sig hur som helst". Sånt kan vi skratta åt, min son och jag..

Men tiden har verkligen stor betydelse för våra liv, och den hanteras oftast som en fiende. Etablissemanget, det som är etablerat, det som är, måste försvara en maktposition som ständigt hotas. Av tidens gång. Även de som inte tillhör etablissemanget försvarar ofta det statiska synsättet. "Så här ÄR det". Som om tiden inte fanns. För att det passar hjärnor som stelnat. Hjärnor som är trygga i befintliga mönster. Det är väl det som gör förändring så svårt.

Sociala Nätverk hittar genvägar i byråkratin

Nobelpristagaren Ronald Coase skrev 1937 artikeln "The Nature of the Firm", som etablerade synen på företag och organisationer som i vissa avseenden mer effektiva än en ren marknad. Detta berodde på att transaktionskostnaderna för att hitta resurser på en marknad var för höga. Istället skapades organisationer där marknadskrafterna var satta ur spel, och där arbetet istället styrdes av order från en central ledning. Detta gällde i en tid då information var dyr att sprida. Under senare tiders tekniska framsteg, som inneburit sjunkande transaktionskostnader, har stora organisationer tvingats att delvis återgå till ett mer marknadsorienterat synsätt för att kunna konkurrera med friare former av nätverk, t ex samarbeten mellan små, fristående och flexibla företag. Man har infört lokala incitament, intern konkurrens, och marknadsbaserad outsorcing. Många kämpar idag med balansgången mellan marknadsorientering och effektiv, centraliserad planhushållning för optimal användning av resurserna.

Ett socialt nätverk är mer marknadsorienterat än en hierarkisk, byråkratisk organisation, men utnyttjar i motsats till en rent kommersiell marknad, "billiga" sociala relationer. Ett råd från en person du känner är oftast gratis. Coase tog inte med denna aspekt i sin teori, men det hindrar ju inte att sociala relationer verkligen är mycket viktiga även i affärslivet.

Det blir hur som helst allt tydligare att införandet av social programvara lika mycket handlar om att göra upp med en förlegad organisation som att etablera ytterligare ett IT-stöd i mängden.

Man kan idag, med hjälp av social programvara, skapa organisationer som ändras dynamiskt, i takt med nya förutsättningar. Organisationer som anpassar sig organiskt, utan den friktion som präglar centralt planerade förändringar. I ett socialt nätverk utnyttjas de kopplingar som ger kortast väg och som kostar minst.

För att detta ska fungera krävs dessutom rätt incitament för inblandade grupper, vare sig det handlar om medarbetare, partners eller kunder. För ledningen är det dessa incitament som behöver sättas i fokus, snarare än traditionella byråkratier styrda av order och verksamhetsregler.