JotSpot köps av Google

Det är redan dags för tillökning i Googlefamiljen. Denna gång är det JotSpotsom köps.

Denna affär är inte alls lika dramatisk som köpet av YouTube för några veckor sedan, men hur som helst ytterligare en byggsten i Google-bygget. JotSpots wiki-tjänst är en bland många liknande som bygger på den populära publiceringsmodellen, och kompletterar framförallt Google docs and spreadsheets, genom att tillföra wikins övergripande struktur och förmåga att hantera stora mängder information.

 

JotSpot har haft en mer kommersiell profil än många andra Web 2.0-företag. Den obligatoriska gratistjänsten har hittills stannat vid 5 användare och futtiga 10 sidor. Troligen kommer affärsmodellen att anpassas till Googles övriga erbjudanden, vilket borde betyda bättre gratiserbjudanden för en större kundbas.

Vårt onaturliga tillstånd

Något av det mest spännande som webben har att erbjuda kunskapsarbetare är den plötsliga upptäckten. Upptäckten av något vid sidan om den vanliga vägen vi normalt vandrar på i vardagens transaktionsbaserade jakt på kunskap. Överallt där det finns kunskap vi kan ha nytta av, försöker vi bygga nya vägar för att förenkla för efterkommande, inte minst oss själva eftersom vi kontinuerligt förväntas upprepa våra bedrifter. Stigar trampas upp, och blir kanske så småningen bredare, mer lättanvända vägar för större målgrupper. Det är det som händer när återkommande uppgifter stoppas in i processer.

Så mycket mer spännande är det därför när man avviker från den plana autostradan, eller till och med från den nyligen upptrampade stigen, och ger sig rakt ut i den okända vegetationen. Detta händer i vår tid oftare på webben än någon annanstans. Via sökresultatens och bloggarnas oförutsägbara länkar dras vi in i det nya och spännande, och förvirrar oss inte sällan allt längre bort från ursprunglig kurs och destination.

Detta är händelser som bryter mot det vanliga. Såväl den dagliga lunken på den raka vägen, i processen, som på de lite vingligare stigarna runt omkring, som vi oftar kallar ad-hoc, oplanerat och kreativt. Kreativt tänkande utöver det vanliga, den sanna improvisationen, när vi inte längre vet vart vi är på väg (det som kan lyfta både jazzen och kunskapsarbetet), uppstår dock vid sidan om det kända och förutsägbara.

Ett exempel på detta, som jag drabbades av idag, och vars utfall du läser nu, är upptäckten av Alf Rehns värld, som ligger där ute, lite vid sidan av allfartsvägarna, i närheten av web 2.0, men som erbjuder en egen oas av personliga infallsvinklar, tex i essän "Buzzed on beans – the invisible drug", [Update: http://www.alfrehn.com/academic/page13/assets/DrugslinkCaffeine.pdf] där vi påminns om att vi dagligen med hjälp av koffeinet försätter oss i ett onaturligt aktivt tillstånd:

Today, we view alertness as the only state really fit for working people. Sluggishness is seen as a pathology, curable with the ever-handy cup of java. But clearly this is not a ‘natural state’. Being chemically enhanced by caffeine, and thus unnaturally alert, may seem natural to us, but the interesting issue here is how history and culture has imprinted this sense of being caffeinated as natural. All of us have grown up in a world where almost everyone ingests caffeine regularly, the state of being buzzed on xanthines seems like a base-level of normality, the way life should be. Further, the protestant work-ethic and corporate culture have made us believe that being wired on caffeine might even be a necessary part of human life.

När jag hittat dit, fann jag att avsteget från det kända och förväntade fått mig att piggna till ordentligt, och att behovet av koffein minskat betydligt. Är det kanske de evinnerliga resorna på det vardagliga informationsarbetets alltför kända vägar som kräver ständig tillförsel av drogen?

Det finns mer att upptäcka hos Alf Rehn. Varför inte avvika en stund? Det kan ta ett tag innan du hittar tillbaka.

Foto: Rinaldi Andrea

 

Är det Ray Ozzie som ska vända Microsoft?

Microsofts "Chief Software Architect", Ray Ozzie, skaparen av IBM:s Lotus Notes, grundare av Groove, numera uppköpt av Microsoft, kan komma att spela en stor roll för Microsofts framtida inriktning. I ett memo från 2005, ursprungligen internt, kan vi ta del av hans tankar om framtiden.

Nyligen kommen utifrån, med helt andra perspektiv än tex Ballmer, verkar Ray Ozzie verkligen förstå de förändrade förutsättningarna som web 2.0 för med sig. Frågan är om detta kommer att synas ännu mer framöver. Kommer Office 2007 och Vista bli de sista stora lanseringarna av den gamla typen av erbjudanden. Kommer dessa att ersättas av nya modeller, eller kan vi vänta oss ett Office 2012 enligt tidigare modell? Tidigare än 2012 kan en lansering av samma dignitet som den kommande inte vara aktuell. Så länge Microsoft gör allt själv (och tar hela vinsten) och man samtidigt har ambitioner att leverera hela infrastrukturen för informationsarbetaren kommer produktcykeln ligga runt 4-5 år. Alternativet är då att sadla om enligt Ray Ozzies vision, och börja utnyttja det som andra byggt upp, även om det skulle handla om att integrera tjänster med konkurrenterna.

Update: Det kom faktiskt en Office 2010..

Update: Ozzie slutade på Microsoft 31/12 2010.

Kampen om infrastrukturen för videoklipp

Igår blev det känt att Google avser att köpa videofenomenet YouTube för 1,6 miljarder dollar. YouTube har varit dominerande inom detta område, mest beroende på att allt gjorts i sann web 2.0-anda, med möjlighet för alla att delta. 65 000 nya videoklipp och 100 miljoner visningar om dagen är siffror som imponerar. Skulle köpet gå igenom kommer Google, som redan tillhör de största videoklippleverantörerna bakom YouTube befästa sin position som ledande inom web 2.0.