24-timmarsmyndigheten nu dubbelt så bra?

Så var det återigen dags för besiktning av den numera något ålderstigna tjänstebilen. Bilprovningen har de senaste åren förbättrat sin service på en rad områden. Detta gäller bland annat bokningsförfarandet, där man i några kunnat göra detta på webben. Ett bra exempel på en 24-timmarstjänst.

Men det gäller att aldrig slappna av. När Bilprovningen nyligen, helt säkert med ambitionen att ytterligare effektivisera bokningen för alla inblandade parter införde en ändring i sin applikation, körde man helt enkelt av vägen.

För alla med leasing- eller tjänstebil, blev det helt plötsligt mycket svårare att boka. Lösenord som skickats ut fungerade inte, och de organisationsnummer som skulle användas istället, till leasingfirmor eller något halvglömt dotterbolag i en stor koncern, var inte lätta att få tag på. För vissa målgrupper sjönk användbarheten till 0. Tjänsten blev obrukbar.

Alltså hänvisas man tillbaka till den gamla manuella telefonbokningen, som efter alla effektiviserings-succéer naturligtvis dragit ner på personalen. 15 minuter i telefonkö är inget man förknippar med 24-timmarsmyndigheten. Det är då man prövar "kontakta oss" via webben, och det är då man undrar om begreppet 24-timmarsmyndigheten plötsligt fått en ny innebörd. Som bekräftelse på att allt är i sin ordning får man följande meddelande:

All e-post besvaras i turordning och vårt mål är att du ska få ett svar inom 48 timmar på vardagar. 

48-timmarsmyndigheten har uppstått!

Dubbelt så bra!

Om detta kan man förstås raljera, men den viktigaste slutsatsen Bilprovningen måste dra är att man aldrig kan slå sig till ro när det gäller frågor som planering, kontinuitet, målgruppsanpassning och användbarhet. Och ju bättre service man infört, desto högre blir fallet om man misslyckas.

Fler ajaxportaler i sikte

Det finns nu ett flertal externa portaler, där användaren själv kan personalisera innehållet, och där ajaxtekniken används flitigt för att göra detta enkelt, snabbt och intuitivt.

En av föregångarna är Netvibes, som nu även har svenskt gränssnitt. Andra portaler är Pageflakes och Protopage. Microsofts försök att minska beroendet av klienterna heter Windows Live. En svensk variant på temat är Superstart, som uppenbarligen inspirerat Torget till en ny version av sin startsida, som nu finns i betaversion.

De ledande portalprodukterna för företagslösningar ligger förstås en bit efter i detta avseende, även om ajax används för vissa administrativa funktioner i såväl Sharepoint 2007 som Websphere 6. I den kommande versionen av Websphere Portal, kommer ajax dessutom att användas för att hantera portletlogiken, så att endast de portlets som ändras behöver renderas om.

Nu återstår att se vilken av ajaxportalerna som blir först att lyckas med utmaningen att skapa en klientbaserat WSRP-konsument, så att innehållsleverantörerna kan integreras lite mer standardmässigt och plattformsoberoende.

Säkerhetschefen som chockades

Chocken kom efter att Gartner sagt, som den chockade läst i andra hand i Computer Sweden, där Gartner liknar it-avdelningen vid gamla Sovjet, att användarna kommer att styra allt mer i framtiden. Som sagt, svårt chockad, men ändå inte utslagen gick han till motattack: Användarna och deras beteende är "en säkerhetsmardröm".

Problemet är att användarnas beteende drivs av verksamhetens behov. För man måste väl ändå anta att verksamheten anställer personer för att de tillför någon slags nytta… Här blir säkerhetsarbetet och alltför rigid IT-struktur ett hinder för verksamheten. Detta är inte  "en säkerhetsmardröm". Detta är verkligheten.

Det finns även leverantörer som tjänar på att argumentera för att det är ok att köra över användarna. De glömmer dock snabbt Gartners primära argument: Om inte IT-avdelningen blir mer flexibel, kommer moderna kunskapsarbetare att fly, och istället lösa sina uppgifter via egen teknik och mer eller mindre okontrollerbara externa tjänster.

Alltså, säkerhets- och IT-chefer, dags att vakna upp ur drömvärlden, där företagens anställda är fullständigt kontrollerbara objekt som kan stoppas in i fack med snäva ramar utan att klaga. Det är också dags att lära sig leva med vissa risker. En helt riskfri verksamhet tillför inget värde. Då är det bättre att investera i statsobligationer.

Sprid presentationen

Nu kan man lägga ut sina presentationer på samma sätt som videoklipp på YouTube. Prova nya slideshare:

Creative Commons - nya tidens licens

Den fria licensmodellen Creative Commons är en del av web 2.0, och internet är dess naturliga hemvist. Det är dags att såväl fildelare som mediaaktörer tar sig en titt på denna nya och helt legala form av återanvändning. Tex med hjälp av denna film:

JotSpot köps av Google

Det är redan dags för tillökning i Googlefamiljen. Denna gång är det JotSpotsom köps.

Denna affär är inte alls lika dramatisk som köpet av YouTube för några veckor sedan, men hur som helst ytterligare en byggsten i Google-bygget. JotSpots wiki-tjänst är en bland många liknande som bygger på den populära publiceringsmodellen, och kompletterar framförallt Google docs and spreadsheets, genom att tillföra wikins övergripande struktur och förmåga att hantera stora mängder information.

 

JotSpot har haft en mer kommersiell profil än många andra Web 2.0-företag. Den obligatoriska gratistjänsten har hittills stannat vid 5 användare och futtiga 10 sidor. Troligen kommer affärsmodellen att anpassas till Googles övriga erbjudanden, vilket borde betyda bättre gratiserbjudanden för en större kundbas.

Vårt onaturliga tillstånd

Något av det mest spännande som webben har att erbjuda kunskapsarbetare är den plötsliga upptäckten. Upptäckten av något vid sidan om den vanliga vägen vi normalt vandrar på i vardagens transaktionsbaserade jakt på kunskap. Överallt där det finns kunskap vi kan ha nytta av, försöker vi bygga nya vägar för att förenkla för efterkommande, inte minst oss själva eftersom vi kontinuerligt förväntas upprepa våra bedrifter. Stigar trampas upp, och blir kanske så småningen bredare, mer lättanvända vägar för större målgrupper. Det är det som händer när återkommande uppgifter stoppas in i processer.

Så mycket mer spännande är det därför när man avviker från den plana autostradan, eller till och med från den nyligen upptrampade stigen, och ger sig rakt ut i den okända vegetationen. Detta händer i vår tid oftare på webben än någon annanstans. Via sökresultatens och bloggarnas oförutsägbara länkar dras vi in i det nya och spännande, och förvirrar oss inte sällan allt längre bort från ursprunglig kurs och destination.

Detta är händelser som bryter mot det vanliga. Såväl den dagliga lunken på den raka vägen, i processen, som på de lite vingligare stigarna runt omkring, som vi oftar kallar ad-hoc, oplanerat och kreativt. Kreativt tänkande utöver det vanliga, den sanna improvisationen, när vi inte längre vet vart vi är på väg (det som kan lyfta både jazzen och kunskapsarbetet), uppstår dock vid sidan om det kända och förutsägbara.

Ett exempel på detta, som jag drabbades av idag, och vars utfall du läser nu, är upptäckten av Alf Rehns värld, som ligger där ute, lite vid sidan av allfartsvägarna, i närheten av web 2.0, men som erbjuder en egen oas av personliga infallsvinklar, tex i essän "Buzzed on beans – the invisible drug", [Update: http://www.alfrehn.com/academic/page13/assets/DrugslinkCaffeine.pdf] där vi påminns om att vi dagligen med hjälp av koffeinet försätter oss i ett onaturligt aktivt tillstånd:

Today, we view alertness as the only state really fit for working people. Sluggishness is seen as a pathology, curable with the ever-handy cup of java. But clearly this is not a ‘natural state’. Being chemically enhanced by caffeine, and thus unnaturally alert, may seem natural to us, but the interesting issue here is how history and culture has imprinted this sense of being caffeinated as natural. All of us have grown up in a world where almost everyone ingests caffeine regularly, the state of being buzzed on xanthines seems like a base-level of normality, the way life should be. Further, the protestant work-ethic and corporate culture have made us believe that being wired on caffeine might even be a necessary part of human life.

När jag hittat dit, fann jag att avsteget från det kända och förväntade fått mig att piggna till ordentligt, och att behovet av koffein minskat betydligt. Är det kanske de evinnerliga resorna på det vardagliga informationsarbetets alltför kända vägar som kräver ständig tillförsel av drogen?

Det finns mer att upptäcka hos Alf Rehn. Varför inte avvika en stund? Det kan ta ett tag innan du hittar tillbaka.

Foto: Rinaldi Andrea

 

Är det Ray Ozzie som ska vända Microsoft?

Microsofts "Chief Software Architect", Ray Ozzie, skaparen av IBM:s Lotus Notes, grundare av Groove, numera uppköpt av Microsoft, kan komma att spela en stor roll för Microsofts framtida inriktning. I ett memo från 2005, ursprungligen internt, kan vi ta del av hans tankar om framtiden.

Nyligen kommen utifrån, med helt andra perspektiv än tex Ballmer, verkar Ray Ozzie verkligen förstå de förändrade förutsättningarna som web 2.0 för med sig. Frågan är om detta kommer att synas ännu mer framöver. Kommer Office 2007 och Vista bli de sista stora lanseringarna av den gamla typen av erbjudanden. Kommer dessa att ersättas av nya modeller, eller kan vi vänta oss ett Office 2012 enligt tidigare modell? Tidigare än 2012 kan en lansering av samma dignitet som den kommande inte vara aktuell. Så länge Microsoft gör allt själv (och tar hela vinsten) och man samtidigt har ambitioner att leverera hela infrastrukturen för informationsarbetaren kommer produktcykeln ligga runt 4-5 år. Alternativet är då att sadla om enligt Ray Ozzies vision, och börja utnyttja det som andra byggt upp, även om det skulle handla om att integrera tjänster med konkurrenterna.

Update: Det kom faktiskt en Office 2010..

Update: Ozzie slutade på Microsoft 31/12 2010.

Kampen om infrastrukturen för videoklipp

Igår blev det känt att Google avser att köpa videofenomenet YouTube för 1,6 miljarder dollar. YouTube har varit dominerande inom detta område, mest beroende på att allt gjorts i sann web 2.0-anda, med möjlighet för alla att delta. 65 000 nya videoklipp och 100 miljoner visningar om dagen är siffror som imponerar. Skulle köpet gå igenom kommer Google, som redan tillhör de största videoklippleverantörerna bakom YouTube befästa sin position som ledande inom web 2.0.

Vem vågar vara öppen? Vem vågar använda wiki?

Efter allt rabalder om politiska dataintrång i dåligt skyddade applikationer, måhända fulla med lömskt taktiska överväganden, men troligen helt utan ideologiska tankegångar, kan det kanske vara upplyftande att titta på hur vissa politiker vågar öppna sina kampanjsiter för alla.

Ett exempel är amerikanske politikern Pete Ashdowns wiki, där alla både kan läsa och skriva. Samma sak med Kevin Zeese, som också han kandiderar till senaten. Eller den politiska, numera sju-språkiga Campaigns Wikia, där alla kan bidra till den politiska agendan.

Det är lätt att starta en egen wiki. Testa tex på http://www.wiki.com/,http://pbwiki.com/ eller på http://www.wikispaces.com/

Läs mer på Wired, en artikel som själv är en wiki, skriven av ett kollektiv och publicerad under Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.5 License.

Hyr server av Amazon för 10 cent timmen

I förra veckan släpptes en betaversion (vad annars) av Amazons nya servertjänst (det är länge sedan man enbart sålde böcker..), kallad Amazon Elastic Compute Cloud (Amazon EC2)

Där kan man kan hyra sig en virtuell XEON-server per timme, snabbt och enkelt, vid behov.

Each instance provides the equivalent processing power of a 1.7-gigahertz Xeon server with 1.75 gigabytes of memory, 160 gigabytes of disk storage and 250 megabits per second of network bandwidth.

En "elastisk" kapacitetstjänst där man betalar för den faktiska användningen, och som tillför nytt innehåll till det ibland något trötta SOA-begreppet.

• Pay only for what you use.
• $0.10 per instance-hour consumed (or part of an hour consumed).
• $0.20 per GB of data transferred outside of Amazon (i.e., Internet traffic).
• $0.15 per GB-Month of Amazon S3 storage used for your images (charged by Amazon S3).

Mer info hos ZDNET

Innovativa hopkok även aktuella i företagslösningar

I den nya webbvärlden används termen "mashup" flitigt. Termen står för de allehanda mer eller mindre lösa integrationer som görs mellan olika tjänster, och som resulterar i nya tjänster. Dessa hopkok följer inte alltid de standarder och protokoll som utgör state-of-the-art i den mer ordnade integrationsvärlden, där företag noggrannt och väldokumenterat integrerar system i kostsamma och förvaltningstunga organisationer. En mashup använder istället enklast möjliga teknik som fungerar tillräckligt bra.
Förr hette detta "quick and dirty".

Mashup har nu hamnat på Gartners hype-cycle-kurvor, och kommer nog att bli ännu viktigare framöver. Tekniken medger snabbare integrationer, men samtidigt mer sårbara sådana. I "hobbydelen" av web 2.0 accepteras den försämrade tillgängligheten som en följd av snabbhet och flexibilitet. Troligen kommer detta också att hända till viss del inom "enterprise 2.0". Företag som fokuserar på förändring kommer att sänka kraven på lösningars hållbarhet.

Mashups innebär ett tjänsteorienterat synsätt, som fungerar i praktiken, åtminstone just nu. En taktisk integration av flera tjänster som resulterar i en ny tjänst.

IBM har bidragit med en teknisk introduktion till mashups
Läs också Dion Hinchcliffe’s Enterprise mashups: More about processes and less about services?

Nytt och hypat år 2006, enligt Gartner

I 2006 års upplaga av "Emerging Technologies Hype Cycle Highlights Key Technology Themes" har Gartner hittat tre huvudteman:

1. Web 2.0
2. Real World Web
3. Application Architecture

Inom Web 2.0 nämns tekniker som

• Social Network Analysis, dvs verktyg som hittar mönster genom att samla information och kunskap från nätbaserade sociala nätverk
• Ajax, dvs samlingsnamnet på de tekniker som används för att skapa de nya, interaktiva och klient-server-liknande applikationer som är en av de drivande faktorerna inom Web 2.0
• Collective Intelligence, kunskapshantering utan central styrning, som på webben visat sig vara det effektivaste sättet att skapa innehåll, applikationer och tjänster.
• Mashup, "hopkok", enkla och snabbt implementerade integrationer av nätbaserade tjänster i syfte att skapa nya funktioner.

Totalt sett är Web 2.0 mognast bland de nya trenderna. Tekniken har införts snabbt och distribuerat och vandrar nu snabbt genom Gartners omtalade hype-kurva. De flesta företeelser som just nu hör samman med Web 2.0 beräknas nått sin produktivitetsplatå inom mindre än två år.

Öar av ordning för den uppkopplade människan

Det blir allt lättare att hålla koll på sitt liv med hjälp av de populära webbtjänsterna på nätet. Samtidigt berikas man av de nya sociala sammanhang man får på köpet.
Länkarna läggs i del.icio.us, bilderna i Flickr, videoklippen i YouTube, böckerna iLibraryThing och vinerna i CellarTracker.

Fler finns, och ännu fler lär komma.

YouTube i allas tjänst

Alltfler hakar på videotrenden. Se tex Web 2.0, hämtat från Wikipedia, "kompilerat" till video och upplagt på YouTube.

Se också nya, självironiska IBM, i bästa The Office-stil:

• Del 1
• Del 2
• Del 3

Med 100 miljoner visningar och 65 000 nya videoklipp varje dag har YouTube blivit videotjänsten för alla. Enligt egna uppgifter svarar YouTube för 60% av all nätvideo.

Tjänster bättre än knepiga klienter

Något måste hänt under de senaste månaderna. Hur kan man annars förklara att det plötsligt kändes omständligt när jag idag under en nätvandring blev erbjuden att gratis ladda ner och installera ett OpenSource-program. Känslan var att det saknades både tid och lämplig hårdvara. Det är naturligtvis alla nya web 2.0-tjänster som åstadkommit detta. Varför installera och drifta något som redan erbjuds som tjänst på internet?

I förra veckan öppnade tex Writely, den webbaserade ordbehandlaren för allmänheten igen - efter att ha varit stängd för nya användare sedan Googles uppköp i mars i år.

Ett par leverantörer som insett finessen med tjänster, tar betalt för dessa, men har släppt själva programvaran som open source, tex Zimbra och Social Text som bägge leverar lösningar för webbaserat samarbete.

För större verksamheter vänds perspektiven: Hyr först, och kör en pilot på nätet. Om tjänsten ger nytta - ladda hem gratis, och etablera en egen, drift- och informationssäker miljö. Leverantören tjänar framförallt pengar på piloterna.

Frågar man representanter från Microsoft hur deras Web 2.0-strategi ser ut, förstår man att traditionens makt är stor. Typiskt nog vill man framförallt göra webben så lik ".NET native" som möjligt, med samma look-and-feel som Windows och Office. Och typiskt nog vill man helst inte prata web 2.0, utan man har uppfunnit sitt egna begrepp: "Web vNext".

Nyligen tillkännagav Microsoft att man släppt en beta av "Windows Live Writer". En orbehandlare för bloggar, som man måste ladda ner… Dessutom krävs ytterligare komponenter för att programvaran ska fungera. Omständligt… Jämför med Writelys klientlösa blogg-koppling.

Upfinnare måste göra det tillsammans

Det är inte lätt att hitta på något nytt här i världen…
Annat var det på Leonardo da Vincis tid. En titt i hans anteckningsböcker [Uppdatering: anteckningsböckerna är flyttade hit] räcker för att vi ska förstå bredden och kreativiteten i hans tankar.

Senare hävdade Newton att han stod på en jättes axlar när han gjorde sina upptäckter.

Benjamin Jones, bevisar, i The Burden of Knowledge and the ‘Death of the Renaissance
Man’: Is Innovation Getting Harder?, att det blir allt svårare att klätra upp till jättens axlar, och därmed allt svårare att upptäcka något nytt. Allt längre och mer specialiserad utbildning är receptet, men detta innebär också att den breda allmänbildade människan får det allt svårare att hävda sig. Och att den genomsnittlige uppfinnaren kommer att hitta på allt mindre.

I Web 2.0-konceptet finns dock några goda tecken på att trenden kan vändas. I Eric von Hippels bok Democritizing Innovation, utmålas nya sätt att via demokratiska metoder och användarfokus flytta nyskapandet från leverantör till kund. Till de verkliga experterna. I boken The wealth of networks  av Yochai Benkler fortsätter han sin analys från tidigare studier av hur utveckling och produktion inom nätverk som bygger på andra modeller än de gängse marknadsinriktade uppstår. Dessa författare lever som de lär, och båda böckerna är därför utgivna under Creative Commons-licenser.

Många bidrar med sina erfarenheter. Ny teknik och nya affärsmodeller sänker ribban för samarbete och deltagande. Mekanismer som automatiserar och snabbar upp cyberdarwinismen, memernas kamp, där man snabbt och billigt kan se vad som fungerar, minskar risker och kostnader.

Det är lösningen - om vi vill hitta på något nytt.

Och då stämmer det som Gartner säger:

Operate All Revenue Generating Channels in a Web 2.0 Architecture by 2008. Enterprise architects must act as catalysts that speed the formation of unified business technology strategies and their execution. The enterprise architecture process must shift gears from limiting complexity by limiting choices to accelerating innovation and execution by coordinating complexity through unified business and IT strategy, decentralized execution and loose coupling among all related stakeholder disciplines. 

Varför web 2.0 fungerar [2] - Lusten att skapa

Yochai Benkler beskriver i sin artikel Coase’s Penguin, or Linux and the Nature of the Firm vilka incitamenten är bakom "peer-to-peer production", dvs de nya samarbetsformer och affärsmodeller som växer fram främst i virtuella sammanhang, och som utgör ett alternativ till den traditionella marknadsekonomin med marknader och företag som viktigaste komponenter.

Många ekonomer har med skeptisism och förundran omvartannat frågat sig var incitamenten finns för att samarbeta med likasinnade, utan kommersiella avtal och ekonomisk ersättning. En för människan både stark och stolt förklaring är kreativiten och lusten att skapa som åtminstone för vissa är viktigare än ekonomiska faktorer.

Det är nog dessutom så att det är just tydligt kreativa personer som intresserar sig mest för web 2.0, opensource och creative commons. Inte sällan möter man människor på nätet, som verkar vara "normalt" funtade i sin arbeten, men som exploderar i kreativitet och drivkraft efter jobbet. Kanske är affärsprocesserna och ekonomismen hämmande för kreativiteten? Hur går det i så fall för kunskapsintensiva organisationer, inte minst programvaruföretag, som investerar stora summor i humankapital (det ordet andas inte mycket kreativitet…), och som förväntar sig jämn och hög produktivitet vardagar 9-17?

Verksamheter som verkligen lyckas anamma tänket, dynamiken och kreativiteten från web 2.0 förtjänar epitetet "Enterprise 2.0".

Snart dags att etablera en Web 2.0-arkitektur…

På Gartners på Symposium i San Francisco 14-18 Maj, mässades (som vanligt) om framtiden

Bland annat:

Operate All Revenue Generating Channels in a Web 2.0 Architecture by 2008. Enterprise architects must act as catalysts that speed the formation of unified business technology strategies and their execution. The enterprise architecture process must shift gears from limiting complexity by limiting choices to accelerating innovation and execution by coordinating complexity through unified business and IT strategy, decentralized execution and loose coupling among all related stakeholder disciplines. 

De flesta verkar ha haft svårt att förstå vad som menas…

Även Sverker Brundin i Computer Sweden. Han är inte imponerad:

Nu har de hittat communities, wikis och bloggar. Det presenteras som revolutionerande för affärsprocesserna. Men den som inte redan känner till betydelsen av begreppen borde inte arbeta med it-strategier.

Ännu är det är dock inte många i Sverige som insett potentialen. Inte minst vår branschs "Pravda", Computer Sweden själv, har hittills enbart sett ett antal enkla funktioner, oftast ur ett tekniskt perspektiv, utan att riktigt förmå att greppa det stora sammanhanget.

Det som Gartner verkligen upptäckt är att Web 2.0 leder till "Enterprise 2.0" och "Business 2.0", dvs nya sätt att göra affärer. För de som vill skaffa sig en teoretisk bakgrund i frågan rekommenderas bl a Coase’s Penguin, or Linux and the Nature of the Firm av Yochai Benkler. Där förklaras de ekonomiska drivkrafterna bakom de nya samarbetsformer som nu växer fram som Web 2.0.

Varför web 2.0 fungerar [1] - Människan kommunicerar bättre än system

Som McAffee skriver:

A big part of the reason that Enterprise 2.0 tools work so well is that whatever information processing shortcomings we humans have, we are extremely flexible, tolerant of minor errors, able to react on the fly and interpolate missing data, and eager for spontaneity and serendipity.
Absolutely none of those things are true of computers.  They remain, to use Joseph Campbell’s great phrase "like Old Testament gods:  lots of rules and no mercy."

Enterprise 2.0 är i detta sammanhang den logiska följden av web 2.0:

I think of Web 2.0 as the era when technologists really woke up to this;  Enterprise 2.0 will be the era when business leaders join them. 

Så när SOA på webservice-nivå (http://en.wikipedia.org/wiki/Service-Oriented_Architecture) fortfarande har svårt att lyfta för att det är svårt för system att förstå varandra, så lyckas web 2.0, eftersom det i grunden handlar om människor som kommunicerar. Flexibla och förlåtande människor möjliggör att informationen kommer fram trots all teknik däremellan.

På väg mot år 2020 - Fem världstrender

Economist Intelligence Unit har stuckit ut hakan och, sponsrad av Cisco, försökte förutse världsekonomins utveckling tom 2020. De framhåller fem trender, av vilka minst tre kommer sätta en tydlig prägel på informationshantering och IT-lösningar. De fem trenderna är:

1. GlobaliseringGlobaliseringstrenden fortsätter (förstås)

2. Demografiska förändringarÅldrande befolkning kommer att hämma tillväxten i vissa ekonomier och marknader. För att dämpa minskad efterfrågan, kommer produkter och tjänster att anpassas till äldre konsumenter.

3. AtomiseringGlobalisering och nätverksteknik kommer att bädda för att företag kan använda sig av kunskap och resurser från hela världen. Processer, företag och kunder kommer att fragmentiseras. Detta leder till att det blir allt viktigare med effektiva, virtuella lösningar för samarbete. Gränserna mellan olika funktioner och organisationer kommer att suddas ut. Teknik och gränssnitt kommer att utgöra det standardiserande kittet.

4. PersonaliseringKöpare av produkter och tjänster kommer efterfråga ökad anpassning av allt från informationstjänster till kläder.

5. KunskapshanteringProdukter kommer att bli allt lättare att standardisera. Även processer kommer att spridas och standardiseras. Detta medför att egenskaper som innovation, kreativitet, förändringsförmåga kommer att bli viktigare än regler och processer. Effektivisering av kunskapsarbetet kommer att stå högt på dagordningen.

Går man in i rapportens detaljer, finner man trots ovanstående en rätt konservativ syn på den ekonomiska och tekniska utvecklingen, och den avslutande meningen i den 96-sidiga rapporten bör också framhävas:

Whilst every effort has been taken to verify the accuracy of this information, neither The Economist Intelligence Unit Ltd. nor the sponsor of this report can accept any responsibility or liability for reliance by any person on this white paper or any of the information, opinions or conclusions set out in the white paper.

Trender inom Web Content Management

Gartner har (i december 2005) listat ett antal trender inom WCM, riktat mot IT-chefer och verksamhetsansvariga.

Här är min tolkning av de viktigaste punkterna i Gartners analys:

1. Konsolidering
Större företag och organisationer har de senaste åren låtit lokala "taktiska" hänsyn råda, vilket lett till ett behov av konsolidering. När IT-budgeten åter tillåts växa, kommer många att satsa på centralisering av driftmiljöer, migrering av webbar byggda på äldre system, och centrala förvaltningsorganisationer där informationsavdelningar får sällskap av IT-avdelning och verksamhet. Många WCM-leverantörer förbättrar nu sitt stöd för central hantering av många webbplatser. Även den nya tekniken med virtuella servrar förenklar detta avsevärt.

2. WCM-leverantörer kommer att samexistera med ECM åtminstone tom 2010
ECM-leverantörer (=Enterprise Content Management, med produkter för alla delar av företagens informationsprocesser, inklusive hantering av dokument, bild och ljud, generella sökmotorer och avancerade arbetsflöden) kommer att stärka sina positioner hos de stora företagen, men en fullständig konsolidering kommer inte att ske. Istället kommer de smalare WCM-produkterna att finnas kvar för rena webblösningar åtminstone tom 2010. De WCM-leverantörer som lyckas integrera sin produkter via standardgränssnitt som WSRP och JSR-170, kommer att kunna samexistera med portaler och andra ECM-verktyg.

3. Bloggar och wikis blir en naturlig del av WCM
Antalet företagsbloggar tenderar att öka, vilket gör att WCM-leverantörerna kommer att bygga in stöd för detta i verktygen. Idag realiseras bloggarna oftast via internettjänster riktade mot enskilda. Med en central bloggfunktion kan gemensamma delar som layout och policytexter hanteras mer effektivt.
Detsamma gäller wiki-liknande funktioner. Dagens publiceringsgränssnitt, som är riktade till redaktörer kommer att kompletteras med publiceringsgränssnitt riktade till alla användare.

4. Nya gränssnitt som alternativ till webbsidor
Behovet av informationsintegration kommer att öka, vilket kommer att kräva att WCM-verktygen tillhandahåller färdiga standardgränssnitt. De viktigaste kommer att vara
- Fullständig HTML, dvs dagens "webbstandard"
- RSS, numera fullständigt etablerat för syndikering.
- WSRP, standarden som tillåter integration av distribuerade portletapplikationer

5. Gränsen mellan portal och WCM suddas ut
Många WCM-leverantörer kommer att införa portalliknande funktioner i sin produktportfölj. Samtidigt ingår WCM-funktioner numera i portalleverantörernas produkter. Detta kommer att skapa viss förvirring på den ofta lokala WCM-marknaden, när man till viss del kommer att konkurrera med breda globala portalplattformar. Där funktionalitet, skalbarhet och stabilitet kommer att vara till portalprodukternas fördel, kommer WCM-produkterna att ha lägre pris, och enklare, men mer begränsade administrationsgränssnitt.

JSR-168 uppgraderas till JSR-286

"Version 2.0 of the Portlet Specification plans to align with J2EE 1.4, integrate other new JSRs relevant for the portlet, and align with the WSRP specification V 2.0."

"This JSR requests the creation of the next version of the Portlet Specification. The main goal of this version is to align the Java Portlet Specification with J2EE 1.4, other JSRs relevant for portlet programming, like JSR 188, the next version of Web Services for Remote Portlets (WSRP)"

Läs mer på http://www.jcp.org/en/jsr/detail?id=286

Vervas undersökning av publiceringsverktyg

Verva har publicerat en undersökning av hur tillgänglighet stöds av olika publiceringsverktyg.
Testkriterierna som användes i undersökningen är baserade på W3C:s riktlinjer för utformning av publiceringsverktyg, ATAG 2.0 (Authoring Tool Accessibility Guidelines, Working Draft 23 November 2005) och på ett urval av riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben 2.0.

Målsättningen med undersökningen har varit att:

• ge webbredaktörer bättre förutsättningar att skapa tillgänglig information.
• belysa vilka hinder som finns i befintliga verktyg för att skapa tillgänglig information samt vad som krävs av systemutvecklare och designers för att eliminera dessa hinder.
• återanvända resultatet av undersökningen för att skärpa kraven i Vervas kommande ramavtalsupphandlingar.

Följande verktyg ingick i undersökningen:

• EPiServer 4.51
• SiteVision 2.2
• Sitecore 5.2
• Polopoly 9.3.5
• Plone 2.1.2

Det finns även ett testkit, så att man själv kan genomföra testet.

Ajax framtvingar teknikskifte i portalvärlden

Tills nu har portalprodukter haft det gemensamt att portalserven hämtat information från bakomliggande system och ansvarat för kommunikation mot slutanvändarens webbläsare. När nu Ajax vinner terräng uppstår nya möjligheter till direktkommunikation mellan användare och system, vilket gör portalens roll mer osäker.

Antingen får portalen släppa vissa delar av kommunikationen fri, med nya problem relaterade till autentisering och säkerhet till följd, eller så krävs att portalerna anpassas till den nya tekniken och etablerar någon form av "Ajax-proxy" mellan klient och system.

Läs mer på Subbu Allamaraju’s blog

Subbu är representant för BEA i OASIS standardiseringsarbete kring WSRP 2.0.

Återanvänd tankegångarna från öppen källkod - involvera kunderna i hela affärsprocessen

Efter att öppen källkod blivit etablerad som teknik, utvidgas nu tankegångarna till att gälla även affärsmodeller. The Economist försöker i en artikel 2006-03-15 beskriva vad som händer när öppen källkod blir öppna affärsmodeller. Det har visat sig vara lättare att bidra till gemensam mjukvara än till gemensamma affärer. Det är dock möjligt att hitta öppna affärsmodeller som är starkare än de gamla stängda. Ett exempel där affärsprocessen öppnas upp är när företag låter kunderna delta i produktutvecklingen. Det vanligaste är då att man låter kunder testa nya produkter. Mer radikalt är att låta kunderna utveckla produkterna.

För den som är intresserad av att bidra finns siten Open Business, där man kan dela affärsmodeller.

Längre produktcykler från Microsoft - högre trösklar för kunderna

Microsoft har nyligen aviserat ett antal förseningar för några av sina viktigaste komponenter. Office Server (Office 12 och Sharepoint v3) har nyligen fått tillägget 2007, och ankomsten försenad minst ett halvår. Senaste budet är Q4 2006, men en hel del talar för att paketet släpps först Q1 2007. Försening gäller även för operativsystemet Vista.

Gartner har tidigare påpekat att Microsofts produktcykler ser ut att bli längre. Kunderna får i framtiden räkna med 4-5 år mellan releaserna. Samtidigt ser teknikutvecklingen åtminstone inom åtminstone de närmsta åren inte ut att avstanna - snarare tvärtom. Detta innebär att skillnaderna mellan versionerna blir stora, och därmed en avgörande faktor för de som ska migrera och implementera lösningar.

Huruvida detta är till nackdel för Microsoft och dess kunder återstå att se, men skillnaden är hur som helst tydlig jämfört med Googles och andras webbsatsningar, som för tillfället innebär en kontinuerlig ström av små innovationer. Även detta är en klar utmaning för företag och organisationer. Stela IT-strategier och statiska driftslösningar gör det svårt att i praktiken dra nytta av det som nu händer.

För användarna sjäva är det dock enklare att använda de Web 2.0-tjänster som nu, ofta gratis, tillgängliggörs på nätet. För att behålla greppet om informationsarbetarna, måste förmodligen även Microsoft hoppa på detta innovationståg, om inte annat för att blockera för snabba och smarta uppstickare.

Hur effektiv är du?

Om du hittat hit, arbetar du förmodligen till största delen med information och kunskap, och då ofta med någon form av elektronisk kommunikation med i processen. Förmodligen upplever du också mer eller mindre kontinuerligt att det finns effektivitetsproblem i detta arbete. Brister i teknik och användbarhet eller avsaknad av kopplingar till de affärs- och informationsprocesser du förväntas stödja eller använda dig av utgör formodligen en stor del av problemen.

Om du inte har något annat för dig ;) - ta  och fundera på vad som upptar din tid på jobbet.

Hur mycket tid läggs på att 

• leta efter information utan att hitta den?
• hitta information som du tvingas slänga för att den av någon anledning inte håller måttet?
• skapa information som redan finns i organisationen, men som du inte kan hitta?

Denna tid måste tyvärr betraktas som till 100% improduktiv, och en ren kostnad för organisationen.

2001 uppmätte Meta Group att denna tid i genomsnitt är 40% av arbetstiden, vilket i så fall skulle innebär en skrämmande låg verkningsgrad för informationsarbetare. Jag tror att effektiviteten höjts de senare åren, åtminstone i de organisationer som infört minst något av följande:

• portaler med personalisering
• dokument- och informationshantering med metadata och taxonomier
• sökmotor

Har man däremot "bara" infört externwebb och intranät byggda på redaktörsdrivna publiceringsverktyg, så återstår en hel del att göra (även om informationsavdelningen må vara nöjd). Detsamma gäller konsoliderande IT-avdelningar, dvs de som satsat på att renodla systemfloran när dotcom-yrans efterdyningar lett till fokus på rationalisering och sparkrav. Att hålla ner IT-kostnaderna är bra, men detta kan aldrig komma i närheten av den potential som finns i effektiviseringen av informationsarbetet ute i verksamheten.