Kampen om infrastrukturen för videoklipp

Igår blev det känt att Google avser att köpa videofenomenet YouTube för 1,6 miljarder dollar. YouTube har varit dominerande inom detta område, mest beroende på att allt gjorts i sann web 2.0-anda, med möjlighet för alla att delta. 65 000 nya videoklipp och 100 miljoner visningar om dagen är siffror som imponerar. Skulle köpet gå igenom kommer Google, som redan tillhör de största videoklippleverantörerna bakom YouTube befästa sin position som ledande inom web 2.0.

Vem vågar vara öppen? Vem vågar använda wiki?

Efter allt rabalder om politiska dataintrång i dåligt skyddade applikationer, måhända fulla med lömskt taktiska överväganden, men troligen helt utan ideologiska tankegångar, kan det kanske vara upplyftande att titta på hur vissa politiker vågar öppna sina kampanjsiter för alla.

Ett exempel är amerikanske politikern Pete Ashdowns wiki, där alla både kan läsa och skriva. Samma sak med Kevin Zeese, som också han kandiderar till senaten. Eller den politiska, numera sju-språkiga Campaigns Wikia, där alla kan bidra till den politiska agendan.

Det är lätt att starta en egen wiki. Testa tex på http://www.wiki.com/,http://pbwiki.com/ eller på http://www.wikispaces.com/

Läs mer på Wired, en artikel som själv är en wiki, skriven av ett kollektiv och publicerad under Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.5 License.

Hyr server av Amazon för 10 cent timmen

I förra veckan släpptes en betaversion (vad annars) av Amazons nya servertjänst (det är länge sedan man enbart sålde böcker..), kallad Amazon Elastic Compute Cloud (Amazon EC2)

Där kan man kan hyra sig en virtuell XEON-server per timme, snabbt och enkelt, vid behov.

Each instance provides the equivalent processing power of a 1.7-gigahertz Xeon server with 1.75 gigabytes of memory, 160 gigabytes of disk storage and 250 megabits per second of network bandwidth.

En "elastisk" kapacitetstjänst där man betalar för den faktiska användningen, och som tillför nytt innehåll till det ibland något trötta SOA-begreppet.

• Pay only for what you use.
• $0.10 per instance-hour consumed (or part of an hour consumed).
• $0.20 per GB of data transferred outside of Amazon (i.e., Internet traffic).
• $0.15 per GB-Month of Amazon S3 storage used for your images (charged by Amazon S3).

Mer info hos ZDNET

Innovativa hopkok även aktuella i företagslösningar

I den nya webbvärlden används termen "mashup" flitigt. Termen står för de allehanda mer eller mindre lösa integrationer som görs mellan olika tjänster, och som resulterar i nya tjänster. Dessa hopkok följer inte alltid de standarder och protokoll som utgör state-of-the-art i den mer ordnade integrationsvärlden, där företag noggrannt och väldokumenterat integrerar system i kostsamma och förvaltningstunga organisationer. En mashup använder istället enklast möjliga teknik som fungerar tillräckligt bra.
Förr hette detta "quick and dirty".

Mashup har nu hamnat på Gartners hype-cycle-kurvor, och kommer nog att bli ännu viktigare framöver. Tekniken medger snabbare integrationer, men samtidigt mer sårbara sådana. I "hobbydelen" av web 2.0 accepteras den försämrade tillgängligheten som en följd av snabbhet och flexibilitet. Troligen kommer detta också att hända till viss del inom "enterprise 2.0". Företag som fokuserar på förändring kommer att sänka kraven på lösningars hållbarhet.

Mashups innebär ett tjänsteorienterat synsätt, som fungerar i praktiken, åtminstone just nu. En taktisk integration av flera tjänster som resulterar i en ny tjänst.

IBM har bidragit med en teknisk introduktion till mashups
Läs också Dion Hinchcliffe’s Enterprise mashups: More about processes and less about services?

Nytt och hypat år 2006, enligt Gartner

I 2006 års upplaga av "Emerging Technologies Hype Cycle Highlights Key Technology Themes" har Gartner hittat tre huvudteman:

1. Web 2.0
2. Real World Web
3. Application Architecture

Inom Web 2.0 nämns tekniker som

• Social Network Analysis, dvs verktyg som hittar mönster genom att samla information och kunskap från nätbaserade sociala nätverk
• Ajax, dvs samlingsnamnet på de tekniker som används för att skapa de nya, interaktiva och klient-server-liknande applikationer som är en av de drivande faktorerna inom Web 2.0
• Collective Intelligence, kunskapshantering utan central styrning, som på webben visat sig vara det effektivaste sättet att skapa innehåll, applikationer och tjänster.
• Mashup, "hopkok", enkla och snabbt implementerade integrationer av nätbaserade tjänster i syfte att skapa nya funktioner.

Totalt sett är Web 2.0 mognast bland de nya trenderna. Tekniken har införts snabbt och distribuerat och vandrar nu snabbt genom Gartners omtalade hype-kurva. De flesta företeelser som just nu hör samman med Web 2.0 beräknas nått sin produktivitetsplatå inom mindre än två år.

Öar av ordning för den uppkopplade människan

Det blir allt lättare att hålla koll på sitt liv med hjälp av de populära webbtjänsterna på nätet. Samtidigt berikas man av de nya sociala sammanhang man får på köpet.
Länkarna läggs i del.icio.us, bilderna i Flickr, videoklippen i YouTube, böckerna iLibraryThing och vinerna i CellarTracker.

Fler finns, och ännu fler lär komma.

YouTube i allas tjänst

Alltfler hakar på videotrenden. Se tex Web 2.0, hämtat från Wikipedia, "kompilerat" till video och upplagt på YouTube.

Se också nya, självironiska IBM, i bästa The Office-stil:

• Del 1
• Del 2
• Del 3

Med 100 miljoner visningar och 65 000 nya videoklipp varje dag har YouTube blivit videotjänsten för alla. Enligt egna uppgifter svarar YouTube för 60% av all nätvideo.

Tjänster bättre än knepiga klienter

Något måste hänt under de senaste månaderna. Hur kan man annars förklara att det plötsligt kändes omständligt när jag idag under en nätvandring blev erbjuden att gratis ladda ner och installera ett OpenSource-program. Känslan var att det saknades både tid och lämplig hårdvara. Det är naturligtvis alla nya web 2.0-tjänster som åstadkommit detta. Varför installera och drifta något som redan erbjuds som tjänst på internet?

I förra veckan öppnade tex Writely, den webbaserade ordbehandlaren för allmänheten igen - efter att ha varit stängd för nya användare sedan Googles uppköp i mars i år.

Ett par leverantörer som insett finessen med tjänster, tar betalt för dessa, men har släppt själva programvaran som open source, tex Zimbra och Social Text som bägge leverar lösningar för webbaserat samarbete.

För större verksamheter vänds perspektiven: Hyr först, och kör en pilot på nätet. Om tjänsten ger nytta - ladda hem gratis, och etablera en egen, drift- och informationssäker miljö. Leverantören tjänar framförallt pengar på piloterna.

Frågar man representanter från Microsoft hur deras Web 2.0-strategi ser ut, förstår man att traditionens makt är stor. Typiskt nog vill man framförallt göra webben så lik ".NET native" som möjligt, med samma look-and-feel som Windows och Office. Och typiskt nog vill man helst inte prata web 2.0, utan man har uppfunnit sitt egna begrepp: "Web vNext".

Nyligen tillkännagav Microsoft att man släppt en beta av "Windows Live Writer". En orbehandlare för bloggar, som man måste ladda ner… Dessutom krävs ytterligare komponenter för att programvaran ska fungera. Omständligt… Jämför med Writelys klientlösa blogg-koppling.

Upfinnare måste göra det tillsammans

Det är inte lätt att hitta på något nytt här i världen…
Annat var det på Leonardo da Vincis tid. En titt i hans anteckningsböcker [Uppdatering: anteckningsböckerna är flyttade hit] räcker för att vi ska förstå bredden och kreativiteten i hans tankar.

Senare hävdade Newton att han stod på en jättes axlar när han gjorde sina upptäckter.

Benjamin Jones, bevisar, i The Burden of Knowledge and the ‘Death of the Renaissance
Man’: Is Innovation Getting Harder?, att det blir allt svårare att klätra upp till jättens axlar, och därmed allt svårare att upptäcka något nytt. Allt längre och mer specialiserad utbildning är receptet, men detta innebär också att den breda allmänbildade människan får det allt svårare att hävda sig. Och att den genomsnittlige uppfinnaren kommer att hitta på allt mindre.

I Web 2.0-konceptet finns dock några goda tecken på att trenden kan vändas. I Eric von Hippels bok Democritizing Innovation, utmålas nya sätt att via demokratiska metoder och användarfokus flytta nyskapandet från leverantör till kund. Till de verkliga experterna. I boken The wealth of networks  av Yochai Benkler fortsätter han sin analys från tidigare studier av hur utveckling och produktion inom nätverk som bygger på andra modeller än de gängse marknadsinriktade uppstår. Dessa författare lever som de lär, och båda böckerna är därför utgivna under Creative Commons-licenser.

Många bidrar med sina erfarenheter. Ny teknik och nya affärsmodeller sänker ribban för samarbete och deltagande. Mekanismer som automatiserar och snabbar upp cyberdarwinismen, memernas kamp, där man snabbt och billigt kan se vad som fungerar, minskar risker och kostnader.

Det är lösningen - om vi vill hitta på något nytt.

Och då stämmer det som Gartner säger:

Operate All Revenue Generating Channels in a Web 2.0 Architecture by 2008. Enterprise architects must act as catalysts that speed the formation of unified business technology strategies and their execution. The enterprise architecture process must shift gears from limiting complexity by limiting choices to accelerating innovation and execution by coordinating complexity through unified business and IT strategy, decentralized execution and loose coupling among all related stakeholder disciplines. 

Varför web 2.0 fungerar [2] - Lusten att skapa

Yochai Benkler beskriver i sin artikel Coase’s Penguin, or Linux and the Nature of the Firm vilka incitamenten är bakom "peer-to-peer production", dvs de nya samarbetsformer och affärsmodeller som växer fram främst i virtuella sammanhang, och som utgör ett alternativ till den traditionella marknadsekonomin med marknader och företag som viktigaste komponenter.

Många ekonomer har med skeptisism och förundran omvartannat frågat sig var incitamenten finns för att samarbeta med likasinnade, utan kommersiella avtal och ekonomisk ersättning. En för människan både stark och stolt förklaring är kreativiten och lusten att skapa som åtminstone för vissa är viktigare än ekonomiska faktorer.

Det är nog dessutom så att det är just tydligt kreativa personer som intresserar sig mest för web 2.0, opensource och creative commons. Inte sällan möter man människor på nätet, som verkar vara "normalt" funtade i sin arbeten, men som exploderar i kreativitet och drivkraft efter jobbet. Kanske är affärsprocesserna och ekonomismen hämmande för kreativiteten? Hur går det i så fall för kunskapsintensiva organisationer, inte minst programvaruföretag, som investerar stora summor i humankapital (det ordet andas inte mycket kreativitet…), och som förväntar sig jämn och hög produktivitet vardagar 9-17?

Verksamheter som verkligen lyckas anamma tänket, dynamiken och kreativiteten från web 2.0 förtjänar epitetet "Enterprise 2.0".